2/6 Städning av sovutrymmen och kök följdes av packning av medhavda attiraljer i den svalkande vinden på altanen. Fåren på ängen bräkte. Vi vinkade ajö till dom när vi klockan 9.30 svängde ut på den smala krokiga väg som igår hade fått smaka smisk av en långgaffel. Med hojarnas tankar fyllda i Bollnäs kunde vi sträcka ut på lite bredare vägar under en klarblå himmel. Efter en liten timmes körning tog vi en bensträck och välbehövlig lättnad i klädsel. När vi avnjutit både vyer och kaffe skulle vi åter sättta kurs mot Heby. Vi lämnade Wij trädgårdar just efter 12 och på bensträckaren i skogen en timme senare ringde Lelle och Kie och meddelade att dom hade kommit fram.
Restaurangen låg inte långt från där vi trodde och kunde mätta hungriga magar.Under maten fick någon en tanke på en potatiskanon. Den skulle monteras med lavett på en sidovagn. Laddare och skytt skulle sitta bakom kanonen när vi svänger in på Sundbyholms slottsområde…
När vi ätit och tankat hade klockan närmat sej 15. Sista biten mot vårt första slott på The Castle Tour skulle avverkas. I den plötsliga korsningen fick vi visa våra kunskaper i u-sväng. Fulländat! Solen som följt oss under dagen tog oss ända in i målet. Bilar stod parkerade längs vägen in mot Sundbyholm, och långa karavaner av limousiner och cabbar rullade värdigt in genom slottsalléns tunnlar av grönska. Vi körde till campingen och fick våra stugor. När hojarna fått sin vila hördes åter det glada pysandet från måttligt kalla och hyfsat skakade burkar. Av med mc-ställ och fram med handduk och mum. Duschen var överhärlig och omåttligt välförtjänt. När handdukarna hängde på tork satt vi vid borden utanför stugorna och njöt en kall i solen. Mängden myggor ökade och gjorde att vi till slut gav oss av mot mat vid slottet.
Under ett tygtak fick vi njuta god mat och god dryck, allt övervakat av en värmande sol.
Ätna tog vi en promenad i slottsomgivningarna. En skylt vid bryggan kunde berätta att slottet byggts av en Karl Karlsson Gyllenhjälm, frilloson till Karl IX. Mången halvfärdig potatiskanon studerades... På ängen vid stugorna stod en hjort och betade när vi kom gående. Han tittade upp när jag höjde kameran och visade mej hur snabb han var.
Klockan hade hunnit till 22.30 när kojarna i stugorna intogs.
|