Dag 2

LC hade stigit upp runt 4-tiden eftersom han frös så att han inte kunde ligga still, ej heller sova. Ivägknatad till den lilla kåtan, förbi rimmiga hojsadlar, tänkte han göra upp en eld för att få lite snurr på blodomloppet igen. Han upptäcker att på en bänk i mörkret ligger Björk. Hans madrass hade pyspunka och bänken tycktes skönare än den rimfrostiga marken. 06.30 gick reveljen och mummning företogs i fiskecampens varma duschar. Efteråt följde frukost i solen och lastning i vår förnämliga följebil. Vid drygt 9 tackade glada bikers för sitt uppehälle, och med mullret dånande genom skogen åkte vi vidare. Mil efter mil genom skogar och byar, med solen tappert värmande våra ryggar. Vi närmade oss Lycksele men efter en dryg halvtimme var det dags för en liten bensträckare, och hela följet svängde in vid Enebackens vackert belägna rastplats. Under en klarblå himmel ringdes det hem och till arbeten för att förklara att man ännu så länge hade överlevt.

Efter att Gunnar förklarat vad en 71:a är satt vi åter upp, och åkte sista biten in till Lycksele. Vid halv 11 satt undrande bikers utanför Lilla Kaféet, inmundigande kaffe och onyttigt. Undringana berodde på det stora stenklot som långsamt roterade i vattendammen alldeles bredvid oss. En inföding berättade att stenen ligger och flyter, och inte alls nån motordriven axel får den att rotera, utan endast vattnets strömning och vinden. En snabb kontroll när ingen såg, visade att den gick stoppa, och till och med byta riktning på. Magiskt. När kaffet var uppdrucket och stenen undersökt besöktes gröna skylten för bunkring. Har man följebil så har man.

Efter tankning på OK bar det så iväg kl 11,20. Nu styrdes kolonnen mot Åsele där vi enligt planen skulle hitta föda. Mias Bar serverade en utsökt Skogshuggar tallrik. Belåtna bikers tar sig ut till väntande maskiner. Himlen tidigare blå, hade bytts måt lätt grått, och med vinden i ryggen styr vi vidare 13,40. I Junsele14.30 tankas det på sina håll. Termometern visar på 15º. Med förstärkt klädsel bär det iväg mot Sollefteå där LC enkelt hittar till Roadbro’s MC efter ett litet telefonsamtal när vi passerade Näsåker. Väl framme parkerades tappra maskiner under tak, eftersom det var regn i luften.

En snabb husesyn, där vi fick se hur bra en klubblokal kan anordnas med bardisk, mötesrum, sovutrymmen och meklokal. PH sa att om vi tar nåt ur baren kan ni betala i lådan, sen åkte han vidare på nåt galej nånstans. Vi var lämnade i Roadbro’s Mc Klubbhus med musikmaskin, fylld bar och koden till dörren. Typ varsego! Snyggt!

När sovplatser var utdelade i traditionella snarkrum och sovrum, begav sig åter hungriga bikers ut i Sollefteå för att äta. Den trevliga restaurangen hade både pizza och mat, och snart mätta bikers kunde knata hemåt igen. Denna gång tog vissa en bra mycket genare väg. Regnet smattrade på törstiga bikers som vant sprang sista biten över gräsmattan mot dörren till Roadbro’s. Här gicks musikmaskinen igenom från A till Ö och mången god malt vätte vänligt torra stupar. Och det blev natt.

Sida 3