Nu med siktet inställt på Sollefteå. En tunn hinna av moln lovade bättring och snart hade vi lagt Ö-vik bakom oss och for ut över vidderna på krokiga vägar med böljade ängar i kuperad terräng som inramning. Värmen stiger i hojkläderna och framme i Sollefteå kl. 10.40 suktades det efter bensin på flera håll. Vi fick besök av en inföding där vi stod i gassande sol på en parkering i utkanten av stan och han sa att vi skulle hitta OK ”där borta” varvid han pekade och våra huvuden vreds ditåt. Vi tackade för tipset, tog farväl och grenslade våra törstiga springare och svängde åt det håll han pekat. Det visade sig vara en fint för att snabbt och enkelt bli av med oss, för nåt OK hittade vi inte. Vi kom ut på stora väg 90 och tänkte att det borde ligga en mack vid den. Det gjorde det inte. Vi svängde ut på 87:an för att komma vidare och i Långsele fick våra hojar sitt lystmäte. Vid halv 12 rullar karavanen igen, nu mot Kung Chulallongkorns paviljong i Utanede. En makalös syn uppenbarade sig när vi tio över tolv klev av på parkeringen. Vart får dom allt ifrån. Smälla upp en sån stuga här på en äng mitt inne i skogen. Vi åt varianter av thai mat i restaurangen och fick efter det en guidad tur till, och in i paviljongen. Guiden berättade att byggarna tvingades påla 30 meter då den helgade marken enbart bestod av lera. Hon förklarade också betydelsen av daggdroppsformen på taket och att Goroderna skulle skydda paviljongen. Trösklarna innebar också ett litet aber för svenska byggnormer och thailändska onda andar. När vi sett oss mätta och blivit fotograferade utanför paviljongen gav vi oss iväg runt två. En och en halv timme senare, framme i Bräcke, stannade vi för tankning Efter ytterligare en och halv timme saktade vi ner för en kaffe och wienerbröd. Nu börjar dagens mål kännas inom räckhåll och klockan 16.00 är vi på rull mot Orbadens bokade stugor. Efter en kort bensträck i Letsbo landar vi i Orbaden snett före sju. Vi pröjsade 75:- / sovgubbe och lastade snabbt av vår packning. Restaurangen skulle snart stänga så i gick för att äta. Det serverades kycklinggryta och oxpytt och andra delikatesser. Vissa tog sig en trerätters.. Björk såg havet. Restaurangpersonalen hade en liten japansk spets som kunde vara väldigt användbar. Det kom massor av tips på nyttiga användningsområden när vi senare satt vid älvstranden på en stenbrytare. Björk skulle odla japanska spetsar och dressera dom till att polera hojar och bilar. Man kunde även vända den avig och ha som värmande buff på vintern. Janne förklarade att han var blodgivare. Det ger en viss inkomst, och nytt blod fixar ju kroppen med automatik. Nån tyckte att det borde naturligtvis även betala sig att vara blodtagare. Det pratades om Geishor och barsubbor. När vi tömt alla ämnen gick vi till kojs 22.30 efter en skön dusch.

Sida 3