Lars C, Lars L, Anders B, Gunnar L och jag tar farväl
av Skellefteå och styr söderut. Under en blå himmel och på ystra
maskiner lägger vi mil efter mil bakom oss. Leendet i hjälmen var
lika brett som visiret. Christer B hade ett felbokat möte, som
gjorde att skulle köra ikapp oss andra på vår väg. I Hörnefors
skulle Umeå-filialen av NKT ansluta. På Statoil stod Lars-Gunnar G
och Ronald tålmodigt väntande. Vi stannade till för ett kort hej,
innan vi grupperade oss på E4 och likt ett tåg fortsatte mot
solen. Klockan 15.40 nådde vi Silverlaxen. Det var hög tid för
bensträck och kaffe på verandan.
Träflisor flög när en stol
inte klarade den iver, den längtan som bikern bar inom sig. Gunnar
upptäckte en liten platta på framhjulet, och försökte täta med
tirefoam. Välmående av den förnyade energin som fikat gav, bar
det åter vidare. Genom skogar och samhällen med leendet arbetande
sig mot nacken till upptäcker vi plötsligt att gruppen blivit
mindre. Saknas gör Gunnar, Lars C och Umeåborna. Vi ställer oss på
en parkering i en utförslöpa vid Jättendal inte långt från Ö-vik.
Mobiltelefonen kan berätta att Gunnars punka är ett faktum.
Minuterna innan hade Lars och Gunnar utfört Den Modiga Omkörningen
av en tradare i en ytterkurva, med havets gemytliga vita gäss glatt
kastande sig mot sin höga kust nedanför. När smällen kom kunde
Gunnar elegant vinkande sätta klackarna i gatan och på så vis få
stopp på den nu rätt vingliga färden.
|